85

Den 1/9 2011 fick jag äntligen nycklarna till min första egna lägenhet. Och nu sitter man här, njuter av att vara sin egen, men det som skulle bli min största tillgång håller på att bli min död. Jag har ingen att umgås med längre. Okej, visst, jag kan väl säga att jag träffar någon kompis kanske i genomsnitt 1 gng/månad. Låter det okej? För mig är det skitjobbigt. Inte direkt att jag aldrig träffar folk, för jag jobbar ju och så, men att varje helg sitta i soffan och stirra på tvn eller datorn. Jag känner inte igen mig själv. Vad hände? Jag brukade alltid vara omgiven av vänner, alltid mitt uppe i nånting, alltid full (även om det inte låter så fancy så var det roligt i alla fall. Oftast). Men nu... ingen ringer... ingen smsar.... Och, som jag sagt så många gånger innan; jag bläddrar igenom telefonboken gång på gång bara för att inse att jag inte har någon att höra av mig till. Innan så gällde i och för sig bara när jag mådde dåligt, men nu gäller det hela tiden.

Jag har inte träffat Cecilia sedan hennes födelsedag den 9/10, och då sågs vi bara i max 1 tim.

Jag har inte träffat Finny sedan jag stack ifrån hans lägenhet i början av augusti. Vi är "vänner" igen, men inte riktigt.

Jag har inte träffat Tommy sedan.....han skulle köpa stolar i Gbg, tror jag, och ville ha sällskap. När kan det ha varit? Juni?

Jag har inte träffat Sandra på säkert 1 år. Jo, en gång på apoteket där hon jobbade, i typ 2 min.


Jag träffade Bea för kanske 2 månader sedan när vi såg Paranormal Activity 3.

Jag träffade Jennifer på Linnéas kalas den 28 okt.

Jag träffade Linda för ca 3 veckor sedan när vi färgade håret och kollade på Lark Rise to Candleford <3

Jag träffade Linnéa igår <3




Låter detta normalt? Är jag bortskämd? Är detta average för att träffa vänner? Ingen aning! Jag vet bara att jag känner mig så jävla ensam. Hur gör man för att få nya vänner? Jag har glömt..

84

Jag är så jävla trött på allting nu. Trött på jobbet, trött på tillvaron, trött på rutinerna och tristessen. M., M. och E., jag orkar inte med dem. J. och M., jag vet inte. Och S. räknas inte ens.

Så är jag förkyld också så jag skjuter upp in i det sista att gå och lägga mig, hatar att lägga mig och vakna när jag är förkyld.

Jag vet inte, jag orkar inte bara. Inte mer nu. Det går inte att jobba på ett ställe där 2 av 3 skiter i precis allt och den 3dje.... Ja, jag vet inte hur man ska beskriva henne. Jag önskar att jag bara kunde packa ihop mina kläder och viktigaste saker, slänga in det i bilen och åka iväg. Till typ norrland eller nåt. Och vara borta lääääääänge. Men med pengarna jag har sparat ihop nu skulle väl räcka en vecka kanske. Så om man vill ha pengar då måste man JOBBA :D. Jag funderar på att försöka, alltså verkligen FÖRSÖKA få jobb i nån mataffär här i närheten istället. Men då är jag fortfarande kvar här. Jag vill inte!

Ja, jag vet inte vad mer jag ska säga riktigt.. Man blir utbränd på det stället. De kör med en, och de vet om det, så jävla väl. Man jobbar för 3 istället för 1. Och man får betalt för en halv typ :P Och att de har mage att be mig komma in och jobba en jävla timma. Två dagar i sträck dessutom. Och jag kan inte fatta att jag går med på det. De bara utnyttjar mig, de jävlarna. Jag fattar inte vad som har hänt. Jag älskade det där stället. Älskade det, barnen, personalen, allt. Nu... Jo jag vet varför. En viss M. har klivit in i bilden. Och sabbat arbetslaget och hela jävla stället. Men vad fan är det då för personal som inte kan hålla ihop och stötta varandra, utan istället skiter i allt och lämpar över alltihop, allt ansvar, allt jobb - på MIG!? En jävla timvikarie med obefintlig lön! Jag får ta ALLT.

Nu släpper vi det.



Och jag är gött trött på Yvonne också. Jag levde i föreställningen av att vår relation var en ömsesidig vänskap, att vi hade kommit förbi detta "Simone behöver Yvonne-relationen". Men tydligen inte. Jag åker alltid till Kungälv/Gbg när vi ska träffas och en dag när vi skulle ses så bad jag snällt om hon kunde ta sig hit istället eftersom jag hade ont om pengar till bensin osv. Inte så konstigt med tanke på min lön och att jag jobbar i snitt 13 dgr/månad. Hon, som har både fast jobb och extrajobb, båda med bra betalt säger då "Hur långt är det dit?". "4,5 mil typ" svarar jag. "EN VÄG??" utbrister hon för att fortsätta med att "det är ju hur långt som helst jag vet inte om jag har lust att åka så långt." Då säger jag "Nänä, så är det för mig varje gång." "Ja, men då får du iallafall komma in till Göteborg" skrattar hon. Jo, för där är jag ju ALDRIG annars?! Idiot, känner jag bara. Det är så med nästan alla som jag känner som inte bor här. Jag får ALLTID komma till dem, de vill aldrig komma hit. Om jag till slut lyckas övertala dem så hittar de alltid nån ursäkt i precis sista minuten för att slippa. Den enda som inte bor här men som kommer hit ibland ändå, det är Linda. Bea försöker ibland och Linnéa också. Men Jennifer, Otter, Hovde - nej. Och Cecilia som flyttade (bara till Nol) typ i höstas eller när det var, hon har inte varit här en enda gång sedan dess.

Åh jag är så trött på allt och alla.

Den enda jag har att umgås med, spontant då, numera är Finny. Och han kan bli RÄTT så.... för mycket, till slut. Så jag pallar inte att vara med honom jämt, men det är tråkigt att inte vara med nån alls, också.

Och hur många gånger jag än ber min mamma att vara med mig så får jag alltid ett tveklöst "Nej." Eller ännu bättre "Nej, jag vill inte".


Åt helvete med det då.

83

Nu är jag tillbaka på Pettson igen. Jobb hela oktober förutom 3 dgr :)

Jag bygger legobilar med Ivar 3 år.
Jag: Men du, kan man inte sätta den här biten här?
Ivar: JAAA!!!! ..Du-du e så cool.
Jag: Är jag cool? Du är också cool Ivar.
Ivar: Ja, JAG e cool! Alla e coola. Alla i hela världen e coola.

Sötnöt :)

Nu får jag väl ta och åka strax, ska träffa Carro-barro och prata strunt.

82

Nytt uppe:

Jag vikarierar fortfarande i Nygård, det senaste har jag dock varit på den lilla avdelningen, Findus, istället för Pettson där jag varit innan.

Jag har börjat läsa upp matten på komvux. Igen. Nu vet jag iaf vad jag vill göra med mitt betyg; söka till förskollärare.

Jag kanske ska börja praktik på mammas förskola, men det går väldigt trögt framåt just nu.

Jag har inte tagit ut pengar från försäkringskassan på flera månader, känner att jag klarar mig på lönen än så länge.

Tunisien-resan med Cecilia och Julia var helt underbar <3 Vill åka igen snaaaaaart!

Cecilia har flyttat ihop med Robbin :)

Malin har kommit tillbaka från Tyskland, fast bor nu i Linköping (/Lidköping?) med Daniel.

Jag har inte träffat Bea på jättelänge :( Vi jobbar om varandra, när hon är ledig jobbar jag och tvärtom.

That's all for now.

Imorgon får det bli fest, det är jag sugen på!

Mazel tov!

81

Jag hade det helt klart, hösten var planerad, augusti till november praktik på Höjdpunkten. Så kom ett brev på posten idag.

"Vi har fått svar på vår kommunicering med Kommunalarbetarförbundet ang din praktik på Höjdens Förskola." (Höjdens.... fel.)
"De uppgifter som framkommit gör att vi i dagsläget inte kan bevilja dig någon praktik hos denna arbetsgivare."

Som ett slag i magen. Som att någon släppte en stor jävla sten rakt på mig. Blir helt nerdeppad när jag tänker på det. För det allra första: Neeeeej!!!!! Hur ska jag klara mig utan dessa underbara människor och barn som jag knutit sådana band med? De kommer fråga efter mig, jag saknar dem redan efter bara två veckor utan dem. För det andra: Vad fan ska jag göra nu?


Golvad.

80

Bort med det förra nu, allt är glömt och förlåtet!

<3

Människorna där är helt underbara.

79

Känner att det kanske kan vara dags för lite update, plus att jag behöver skriva av mig lite. Har fått vicka en del på Nygårds förskola, trivs verkligen hur bra som helst. Barnen är underbara, personalen är grym (dock ett undantag, men man kan ju inte få allt).

Som jag har fattat det så tycker personalen om mig, de tycker jag är duktig och sköter mig/jobbet bra, har bra hand om barnen och barnen gillar mig. Kommer förmodligen få sommarjobba där, om det inte blir praktik, det vet jag inte än. Idag inträffade dock en sak som jag sitter här och skäms över. En liten kille som utsett mig till sin bästa polare, Kristian, ville att jag skulle ge honom en glasflaska som låg på en hylla i förrådet när vi var ute. Jag tvekade. Glasflaska?... Sen mindes jag gånger när de gjort saker som jag nog inte skulle ha tillåtit, men att det gick bra ändå, och att de fått lära sig hur man skulle bete sig och så. Så jag tänkte, de kanske brukar få leka med den, de kanske vet hur man handskas med glas. Jag ger honom flaskan med förmaningar att vara väldigt försiktig, annars blir det glasbitar över allt och han får glas i foten, precis som i förrgår (eller när det nu var). "Jaadå" säger han, och fem minuter senare är det glassplitter över halva gården.
Jessica skäller på han (Jon) som kastade, och jag plockar tyst upp glasbitar. Sedan hörs en gäll röst.
Carl: SIMONE HJÄLPTE HONOM!
Jessica: Vadå?
Jag: Ja, jag tog ner den åt honom.
Jessica: Jaha...

Usch........... Hon tittade på mig lite som att "det var ju dumt, men men" typ. Men usch fy bla vad jag skämdes, och skäms fortfarande. Självklart, alla gör vi misstag, men vafan, ge en glasflaska till en liten unge? Näe fy vad dum jag känner mig. Och liksom, det är en sak som man kan bli påmind om hur länge som helst. Barnen kommer säkert hålla på och leta efter glas hur länge som helst, och de kommer berätta om det för fröknarna och då kommer alla veta bah "aa men det var en vikarie, Simone, som gav honom flaskan", om nån undrar "vart fick han den ifrån då?"
ÅÅÅHHHHHH. Fan Simone TÄNK.

78

Hej. Nu ska jag gå ut och ta en cigg, diska min tallrik, borsta tänderna och gå och lägga mig.

Jobb på Nygårds förskola - GE MIG.

77

Alla tjejer - dom är: dumma i huvvet. Själv har man endast ett fel: man är en jävla idiot. Labil, frigid, lättretad. Kan ej dricka sprit, vad är det för fel? Lätt att lura, svår att bli av med! QUINNA! Lätt för att sura in i det sista! QUINNA! HORA! <3










sömnproblem.

76

Ja, jag är hård som stål när jag fått i mig alkohol. Outhärdlig,
promiskuös.
När jag fått ragg eller däng vinglar jag hem till min säng där jag är lika
makalös.
Sen blir jag ömklig och mjuk, patetiskt fyllesjuk och gnäller fram en
och annan tår.
Jag kryper upp hos dig, som viskar "det är okej." och kysser mitt
smutsiga hår.

No I don't feel good when I'm fucking around.
And I don't ride there when I'm stuck in the ground.
So don't teach me a lesson
'cause I've already learned.
Yes, the sun will me shining
and my children will burn.

The heart beats in its cage.

I don't want what you want
I don't feel what you feel.
See, I'm stuck in a city
when I belong in a field.

75

Igår <3


Jag tittar framåt. Jag som tvivlade, jag som trodde att vi skulle dra ned varann. Vi lyfter, vi lutar oss mot varann. Jag ser framåt. Jag ser dig. Trodde inte det här var möjligt.

Mikael Torbjörn Berglund.


74

Mikael. Ingen har tittat på mig som du. Jag har aldrig andats med någon som jag gör med dig. Stanna hos mig. Vi löser det. Vi hittar en väg. Gå inte. Stanna. Vi är ett pussel.

73

K-Ö-R-K-O-R-T FÖR I HELVETE.

72

Min sista körlektion innan proven är imorgon, om jag inte lyckas få till det så bra att jag kan sno åt mig några nästa vecka, vilket jag innerligen hoppas.... sitter och är nervös för dessa fruktade prov....

Ja, ni kan ju se själva vad jag kladdat ihop:



Nu måste jag ta en cigg och lägga mig.

"'Oj nu...tryckte du upp ett finger i min rumpa....jamen jag gillar sånt, jaa det tycker jag är SKÖNT när mina BAJSREFLEXER FÅR PANIK, jag gillar det!'" 
"'- Låt mig presentera huvudrätten, skulle man kunna säga........: KUKEEEEEEN!!! Aa vesst....så vänder du dig om bara så kommer kuken snart ska vi se...du kommer inte veta när den kommer, jag kommer överraska dig...'
'- Jaha så du ska överraska mig, men vad spännande, amen då håller jag i hatten så länge då.'"

- Nour El-Refai = A-S-G.


Alohomora....shickabloink.

71

Nu är det äntligen bokat! Och iom att ingen läser min blogg (:P) så kan jag ju faktiskt kosta på mig att skriva datumen här: 7&8/10...... Det börjas alltså dagen efter jag fått min tatuering.

Jag vill att det ska bli såhär:
Nytatuerad, körkort, morsans present fixad, avresedatum till Brown bestämt, kan det bli bättre?

Det hade varit nåt. Jag och Widell i den Stora staden.....för bra för att vara sant :P Sådan tur brukar man inte ha..... Vi får väl se...

Snart till Götet med Pedersen och titta på resväskor och köpa ny mobil till honom.

Epuj.

RSS 2.0