40
Alla dör här. I min närhet. När jag desperat försöker få dem att fortsätta leva, leva för mig, då dör de ännu mer. Jag måste få dem att leva för sig själva. Blåsa liv i dem, tillbaka in i sina liv. Men haken är att de lever redan i sina liv. Det är hos mig de dör. Ingen kan nog leva med mig.
Jag behöver någon som lever hos mig. Som har tid och lust att "put their ordinary lives on hold". Bara tills jag har stadig mark under fötterna. A solid grip of my world. Tills dimman framför mig skingrar sig, tills jag blir klarögd igen. Jag vet att det inte är snabbt och lätt fixat, men det måste komma någon gång. Det är det enda jag klamrar mig fast vid - att allt det här skall gå över. Gör det inte det......då...
Det är som att leva i en bubbla. I en grop. Ett hål. Jag skriker ju faktiskt, det gör jag. Klöser folk, till och med. Och det är inte meningen, men det bara blir så när jag inte får det gensvar jag är ute efter. Och jag tycker faktiskt att jag gör det övertydligt, vad jag är ute efter..........fast egentligen kanske jag inte gör det...eller att jag lurar mig själv kanske. Jag får dem och mig själv att tro att det är en sak jag vill ha, fast jag egentligen letar efter något helt annat... men det spelar egentligen ingen roll, för om jag får den saken jag lurar folk att tro att jag vill ha, då blir jag ju ändå nöjd, iaf i viss mån. Gentemot folket blir jag ju nöjd i alla fall.
Varför skall människor vara så distanserade? Varför inte bara ge lite av sig själva?
Jag behöver någon som lever hos mig. Som har tid och lust att "put their ordinary lives on hold". Bara tills jag har stadig mark under fötterna. A solid grip of my world. Tills dimman framför mig skingrar sig, tills jag blir klarögd igen. Jag vet att det inte är snabbt och lätt fixat, men det måste komma någon gång. Det är det enda jag klamrar mig fast vid - att allt det här skall gå över. Gör det inte det......då...
Det är som att leva i en bubbla. I en grop. Ett hål. Jag skriker ju faktiskt, det gör jag. Klöser folk, till och med. Och det är inte meningen, men det bara blir så när jag inte får det gensvar jag är ute efter. Och jag tycker faktiskt att jag gör det övertydligt, vad jag är ute efter..........fast egentligen kanske jag inte gör det...eller att jag lurar mig själv kanske. Jag får dem och mig själv att tro att det är en sak jag vill ha, fast jag egentligen letar efter något helt annat... men det spelar egentligen ingen roll, för om jag får den saken jag lurar folk att tro att jag vill ha, då blir jag ju ändå nöjd, iaf i viss mån. Gentemot folket blir jag ju nöjd i alla fall.
Varför skall människor vara så distanserade? Varför inte bara ge lite av sig själva?
Kommentarer
Postat av: Mia
Hej.
Tråkigt att höra att du känner igen dig =/
Men självklart får du använda texten!
Jag tycker att det är viktigt att budskapet sprids att vi inte är ensamma <3
Peta in en länk till mig bara så slipper du stå till svars om någon kritiserar det jag skrivit.
Kram (om du vill ha)
Trackback
